Nu vet jag!

Okay... NU har jag bestämt mig. Tack vare Gryningstiger (tack igen, min vän) och lite huvudbry, så har jag nu nått ett beslut.

Trumvirvel....


Ja. JA, det får bli så.

Jag måste spara konflikten till ett senare tillfälle. Slänga den kan jag inte, eftersom den är så starkt förknippad med min antagonist, att den präglar hela hans liv. Minns ni mitt tidigare inlägg, när jag pratade om att jag frågat om råd angående ärr? Det ärret sitter på honom, och hans bror har ett liknande -- och det är hur bröderna har fått de ärren, och de konsekvenser händelsen har fått som liksom genomsyrar allt de gör och hur de är mot varandra. Så det är viktigt. Och, ser ni, alldeles för viktigt för att hastas över på ett par sidor i "första boken". Just nu, nöjer jag mig med att beröra konflikten, och få läsaren nyfiken. Och så kommer jag att belysa det faktum att den bakomliggande händelsen är enormt viktig, med ett par väl valda scener. Det får räcka.

Det ser då också ut som om en av karaktärerna får överleva den här boken, för att ryka i nästa istället. Och då stämmer det mer i tiden för hur jag hade tänkt att han skulle dö på slagfältet. Räknar jag rätt, kan han få dö vid Waterloo eller runtomkring. Det vore ju ganska snitsigt. Samtidigt kan jag också spara en konflikt som jag tänkt skulle beröra Legacy's "riktiga" protagonist. Den behöver också lite plats och rum, så det blir bra att ha med den i den andra delen, istället för i den första.

Ja, nu låter det föstås som om det garanterat blir en andra bok....... Men så är det inte. Jag har idéer för nästa. Och med det i åtanke, kan jag avsluta Legacy och känna att de saker som blir hängande, kan få en lösning så småningom, vilket tar bort en del av stressen. Så jag låtsas. Låtsas, låtsas, låtsas.

Så nu har Legacy faktiskt fått en helt klar och fungerande struktur. Jag har alla delar jag behöver, och... Tja, det börjar ju faktiskt likna en hel bok. Ta mig fan.