What's new under the sun? Ingenting. Mer än att jag kanske får det kärvt att komma åt internet den närmsta veckan. Jag vet. Jag vet. Ledsamt. Men jag lovar: när jag kommer tillbaka... Sweet Jesus, vad ni kommer få av bloggande då. Direkt från Kanada. Rapporter, nyheter, live intervjuer med en världens bästa författare... Män i kiltar, säckpipor och haggis.... Glamorösa cocktailpartyn, intriger och möten med nya, intressanta människor... Ja, allt det här beror ju på om jag får tillgång till Internet... men förhoppningsvis blir det så. Kom ihåg att om det är något ni vill att jag ska framföra eller fråga Diana, så hojta till. Hon älskar att höra från sina fans.
Annars är Legacy nästan klar nu. Nästan, nästan klar. Två scener, kanske (fast jag är inte säker... just nu har jag lite dålig koll på det hela). Och baske mig, om jag inte ska bli klar lagom till Fergus. Jag har liksom satt det målet. Första utkastet SKA bli klart.
Tja... Då återstår väl bara för mig att säga: ha en trevlig vecka, mina högt uppskattade bloggläsare.
~~~~~~~~~~~~
He remained on the dockside long after the carriage had started moving, bouncing it’s way along the cobblestoned, quiveringly vibrant main street. She tried to keep eyecontact with him for as long as possible, and thought of the words she’d wanted to say, but had not been able to because she’d been too afraid. Pensez à moi souvent, mon ami. Think of me often, my friend.
She knew she would of him.
~~~~~~~~~~
5 kommentarer:
Det där citatet lät jättebra! Det lät precis som någonting jag skulle önska att jag skrivit. :P
Hej Linda!
Jag vet ju att din husgud är Diana Gabaldon. Och nu har jag böjat läsa hennes första broman i serien, "Främlingen". Jag tycker den är färgsrik och spännande och jag sträclkläste en kväll. Men sen började jag stöta på anakronismerna och då tappade jag förtroendet för berättelsen.Är jag överkänslig? Hur gör du när det blir så? Blir inte du irriterad? Hon låter låter t ex en person från 18700-talet säga "uteliggare" och en kvinna från 1940 -talet få associationer till en "porrtidning". "Porr" vaqr väl inget man sa då, snarare pratade man väl om "pinup-bilder"? Hur tänker du när hon gär så? Är jag överkänslig? För mig blev det droppen detta med porrtidning, sen dess kan jag inte läsa mer, jag blir arg på slarvet. Hon verkar ibland glömma att figurerna är från annan tid än 1990-talet, tycker inte du det? Varför ser inte hennes redaktör det och rättar till?
Jag är lite besviken, hade sett fram emot en massa spännande läsning.....Hur ska jag tänka här? Har du nåt råd?
Johanna W
Angelica:
Tack :-D
Johanna:
Jo du... anakronismerna... Ibland stöter man på en del fel i Dianas böcker. Såsom aktiv (eller före detta, för jag hinner faktiskt inte längre...) i en diskussionsgrupp där man vänder ut och in på böckerna, tror jag att jag stött på de flesta. Och de finns där. En del är missar, gjorda av Diana, eftersom det kan vara svårt att hålla ordning på precis alla årtal och händelser i dessa tjocka böcker. Så det finns. Andra är rena redaktörsmissar. Det finns bra exempel på sådana, inte minst i den senaste boken. Och en del missar är faktiskt rena översättningsmissar. Översättningen av Outlander (som alltså är "Främlingen") är alltså rent uselt översatt. Jag skulle inte rekommendera den -- om jag var du skulle jag gå rätt på den engelska. Nu kan jag inte svära mig fri från att ordet "porr" inte används i boken, och det kan mycket väl vara en miss av Diana. Men ordet "uteliggare" är helt säkert en miss gjord av översättaren själv. Det engelska ordet "homeless" stör inte lika mycket.
Det som är fantastiskt med Dianas böcker, och som gör dem värda att läsa, är känslan och modet hon visar i sitt författarskap. Läs vidare, så ser du vad jag menar. Det hon gör i en del scener är ganska extremt, men så otroligt bra gjort att det lämnar en med gåshud. Och att se karaktärerna växa med varje bok, att se detaljerna -- för Diana ÄR oftast mycket noggrann med dem -- och följa med i de mest svindlande äventyr och möta de mest otroliga karaktärer som fastnar i ens minne, gör det hela till en otrolig läsupplevelse. Det är svårt att säga om missarna irriterar mig -- nu vet jag ju att böckerna är fantastiska, därför att de ger mig som läsare precis allt jag vill ha. Och därför kan jag tycka att det går att ha överseende med missarna som finns. Men jag förstår att det kan irritera. Om det stör för mycket och du hittar många liknande fel, som helt förtar läsglädjen, så tycker jag faktiskt att det inte är värt att läsa vidare. Man ska aldrig tvinga sig igenom en bok. Det är slöseri med tid!
Hej Linda!
Tusen tack för ditt svar. Det här med översättningen tänkte jag aldrig på. Skönt att höra att hon är noggrann med research (Diana G, då kan jag slappna av lite. Tänk vad viktigt det är att man känner tillit till författaren, att man vet att hon/han vet vad hon/han talar om.
Nu ska jag fortsätta läsa, så att jag kan börja på del 2 snart, eftersom den är bättre översatt (läsa på engelska orkar jag inte, lat som jag är...).
Hälsningar
Johanna W
Ingen orsak!
Du behöver aldrig oroa dig för att researchen i boken är illa gjord. Nu kanske jag inte är rätt person att uttala mig (det blir ju lätt lite av försvartal av det hela när det gäller ens egen husgud, eller hur? *skrattar*) men jag har sett själv hur hon arbetar, via CompuServe. En av hennes frågor därinne var bland annat hur leran ser ut på ett speciellt ställe i England. Bara en sådan sak...
Allt kan givetvis inte kollas upp, och självklart gör hon sina misstag, men jag kan faktiskt garantera på heder och samvete att hon i alla fall är otroligt noggrann i sin research.
Hoppas du slipper fler missar nu, så att du kan läsa vidare i lugn och ro :-)
En vänlig varning bara: Boken Det flammande korset (nummer... fem? Om du orkar så långt) BÖR faktiskt läsas på engelska. Den svenska översättningen har i princip knåpats ihop av nio olika personer och är *helt* bedrövlig. Stora stycken fattas, ord har bytts ut eller tagits bort helt. Usch, säger jag om den saken!
Skicka en kommentar