Från klarhet till klarhet

Sådär ja.

Vad tror ni det betyder? Något dåligt, eller något bra? Det kan förstås betyda att jag spillt kaffe över min mobiltelefon, eller att någon av de fula glaskatter jag med tvångsmässig nit samlar på har ramlat ner från hyllan och knäckt någon vital glaskroppsdel (vilket faktiskt låter som en allvarlig ögonskada, men som alltså syftar på glaskattens... ja... kroppsdelar). Men så är det inte.

Sådär ja betyder att jag är klar med redigeringen av min svenska roman. Klar. Finito. Och det känns riktigt bra, måste jag säga. ag vet inte hur många gånger jag redigerat den här romanen. Skrämmande många, i alla fall - och då uppstår kanske frågan vad man möjligen kan lära sig efter skrämmande många gånger, och varför har man inte lärt sig det tidigare? Tja... För att det är en läroprocess som allt annat, kanske? Jag undrar vad det är som får folk att acceptera att konstnärer ägnar åratal åt studier och utbildning för att bli riktigt bra på det de gör, och författare förväntas kunna leverera på första försöket. Den här gången har jag lärt mig att:

* definiera huvudkaraktärens röst, genom att bena ut hennes inre motiv (drivkraften). Den saknades inte tidigare, men var inte så tydlig. Nu behöver man inte undra vad hon håller på med. Eller rättare sagt, även om man undrar vad hon håller på med (hon har sina små egenheter) kan man förstå handlingarna, eftersom hon hela tiden är konsekvent. Det är en stor skillnad.

* stärka konflikterna, genom att skruva upp dem ett snäpp i varje kapitel. Jag har verkligen jobbat på att se till så att karaktärerna aldrig riktigt får något val, annat än att drivas framåt. Det är inga mjuka "kansken" som sker, utan riktningar som stakas ut, och som sedan leder framåt i utvecklingen till nya riktningar.

* kill my darlings genom att säga hejdå till de där kapitlen och scenerna som jag älskat, men som faktiskt inte haft någon större funktion för berättelsen. Och den här gången har jag verkligen varit hård. Stentuff. Jag minns inte riktigt hur många sidor jag fått ner storyn med sedan senaste redigeringsomgången, men det är över 25 sidor (från första utkastet har storyn krympt med 121 sidor, förresten...)

* använda mina egna livserfarenheter i skrivandet, för det kan ju inte förnekas, att den Linda som sitter här och redigerar idag, är en annan Linda än den som redigerade storyn för två år sedan, eller tre år sedan, eller fyra år sedan (osv... Ni fattar, eller hur?). Ibland är det faktiskt tacksamt att bli äldre. Inte bara blir man snyggare - man blir visare, också. Man förstår mer hur saker och ting (och människor) hänger ihop. Ett par år i ett arbetsklimat som får TV-serien Dallas att framstå som Bolibompa, och J.R Ewing att framstå som en riktigt hyvens kille, har hjälpt en del. Jag har hursomhelst lärt mig en massa om mig själv, och om hur omvärlden fungerar (och inte fungerar). Nyttigt, när man är författare.

Romanen är med andra ord så klar den kan bli (man kan förstås fortfarande hitta fel här och där, och det finns alltid scener som kan snyggas till ytterligare - det är ju så det är med redigering) vilket gör det här till den allra sista redigeringsomgången på eget initiativ.

Så vad händer nu? Jo, först ska den skickas till min Beta-läsare Johanna, som dock inte är tänkt att ge någon som helst professionell coaching, utan bara ska läsa för sitt eget höga nöjes skull (om hon nu klarar det. Jag har en obehaglig känsla av att hon är miljöskadad, ser ni). Sedan (eller under tiden) ska jag för skojs skull skicka ut den till ett par förlag. Mitt mål är att få ett personligt refuseringsbrev från ett av de största förlagen, för det har jag aldrig fått. Jag har inga illusioner om att bli utgiven (återigen ett tecken på vishet som kommer med ålder). Jag tänker bara ge min bok en liten resa in i bokbranschen, och så får vi se vad som händer. Storyn finns, och kommer att leva vidare. Frågan är bara, i vilken form. Och det vore ju kul om någon läste den, det ska jag inte sticka under stol med.

Mitt eget skrivande, kommer nu att fortsätta på andra spår. Jag måste ta tag i redigeringen av min engelska bok härnäst, men det får vänta. Jag har kundrespons (från kursdeltagares texter) som ska göras, och så vill jag uppdatera den här bloggen med lite nyttiga länkar och tips som har koppling till samma kurs, och så vill jag hemskt gärna sätta igång med fortsättningskursen. Jag blev också kontaktad av en av mina vänner som är professionell astrolog häromveckan. Denne har en idé till ett nytt projekt som innehåller både astrologi och kreativitet, och ville då att vi skulle samarbeta, som experter på varsitt håll. Tydligen har vi en utmärkt synastrisk kompatibilitet också, så det bådar gott bara där (nej, jag vet inte vad det betyder, men det låter ju bara för stiligt!). Eftersom jag faktiskt tror att han har en poäng med sin idé - den är såpass unik att den kan slå riktigt väl ut - så är det något jag är riktigt sugen på att ge mig i kast med. Men vi får se hur det artar sig.

Vad som än händer, så lär jag inte vara sysslolös, i alla fall.

Ha nu en bra helg, allihop!

.