Titlar -- ett sånt påhitt

Finns det en kurs i att få till bra titlar? Kommer det naturligt för alla? Det är så viktigt -- en slarvig titel jagar i alla fall bort mig. Det finns uppenbarligen (har jag märkt medan jag undersökt saken) ett antal sätt att sätta sina titlar. Helst ska de fånga tonen i boken -- det är det ultimata.

Efter att ha analyserat deckargenrens alla titelkombinationer, kommer här några recept:

Tvåordskombinationen. Här kan vi leka i all evighet. Iskallt mord. Iskallt begär. Farligt byte. Hett byte. Vanligtvis består titeln av klichéartade ord som, i mitt tycke, lovar ett inte alltför djupt innehåll. I Janet Evanovich's fall används dessa titlar (de svenska) för att sätta tonen för en hel serie, och ordet "byte" är med för varje bok -- vilket skulle indikera vilket yrke hon har (hon är en sorts prisjägare). Man väntar sig lagom lättsam underhållning, inte alltför mycket hjärngympa och kanske lite sex -- och det är vad man får. Men de som satte titlarna för den svenska marknaden bet sig antagligen lite i svansen: Janet Evanovich slutar ju aldrig producera böckerna om deckaren Stephanie Plum, vilket gör att man nu börjat pröva mer eller mindre desperata kombinationer med ordet "byte". Eller vad säger ni om: Explosivt byte. Fångat byte. Skuggat byte. De engelska versionerna ger ett bättre intryck. Första boken heter One for the money, tvåan Two for the Dough, trean Three to get Deadly osv. Ni ser mönstret, förstås? I mitt tycke är det här ett roligare sätt att presentera sin serie än två-ordskombinationen. Nåja... Vidare:

Vi har också Det Kärnfulla sättet. Stenhuggaren, Predikanten, Isprinsessan, Tyskungen... Alla Läckbergs. Paradiset, Sprängaren av Marklund. Det är kort och drivande, fångar ens uppmärksamhet, ger en fingervisning om vad boken handlar om, ganska fantasirikt. Påminner om Minette Walters: Blomsterkronan, Skulptrisen, Bränningen, Eldstungan. Ett enda ord i bestämd form. Man kan förstås också använda ett kort ord i obestämd form: Paranoia (Joseph Finder) eller Arabesk (Barbara Nadel).

Sedan har vi Det traditionella sättet, där titlarna gärna beskriver kärnfenomenet i boken: Pappas lilla flicka, För hennes eget bästa, I fiendens närvaro (alla av Elisabeth George). Allt som återstår, Offer utan namn, Sista utvägen (Patricia Cornwall), eller svenska Spåren på bryggan (Lars Rambe) och Flickan som lekte med elden (Stieg Larsson) De här titlarna känns, som sagt var, ganska traditionella. Vi hittar dem hos Agatha Christie, PD James, Sir Arthur Conan Doyle. Det är eleganta och välgenomtänkta titlar. Samtidigt är de lite provocerande, tankeväckande. Man får också lätt bilder och uppfattningar av innehållet, vilket väcker ens nyfikenhet.

Ett annat sätt är Det humoristiska. Här sätter vi Håkan Nesser med sin Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Inget i titeln antyder att det här är en deckare, och titeln är alldeles för lång för att vara i närheten av kärnfull. Ändå väcker den intresse, och tar upp något som återspeglas i boken. Titeln ger också en fingervisning om den varma humor som finns i boken. Kärlek, vänskap och choklad av Alexander McCall Smith kan vara en sådan titel också. Känns inte alls som en deckare, men humorn och värmen är där.

Sist, och kanske minst, eftersom jag just nu inte hittat något bra exempel på det, även om jag sett att används, är Motsats-sättet. Man blandar något positivt med något mörkt och fasansfullt för att skapa en chockeffekt. Eller, för den delen, tar ett mjukt ord och använder det tillsammans med ett mörkt, lite hotfullt omslag. Ta Honungsfällan av Unni Lindell, till exempel.

Allt det här kan kombineras i all oändlighet. Det är inte lätt... Intressant är det däremot. Det är vad jag har att spela med, när jag ska leta titel för min bok. Titeln just nu, Det rätta skälet, var en nödlösning redan när jag hittade på den, och är inte bättre nu. Det är en tungrodd titel som inte ligger alls bra i munnen. För många t-möten, osnyggt komponerad. Den måste sålunda bort. Så.... vad är det jag vill förmedla med min bok? Ska jag analysera den, så är den mer underhållande och lättsam än djup och psykologisk. Ingen Janet Evanovich, men mer henne än Åsa Larsson. Min bok är inte skriven på ett "svenskt sätt": tonen och språkrytmen är engelsk, fast den är på svenska. Jag skulle således vilja hitta en väg mellan det traditionella och det humoristiska sättet.
Men det skadar aldrig att gå igenom alla varianter, för att hitta den bästa, så det tycker jag att vi gör nu:

Tvåordskombinationen är så löjlig att jag inte ens vill prova mig fram där. Det finns oändliga kombinationer av ord, och alla är väl inte riktigt så klichéartade, men... Usch... Vad kan man tänka sig för min del? Utan förskoning? Farlig sommar? Desperat handling? Förlagt mord? Hahahahahaaa! Ja, herregud... Finns det inte redan hundra böcker med de titlarna? Nej, det är inget för mig.

Det kärnfulla sättet kan man få fram en del bra titlar med. Frågan är vad man ska hitta på för min bok... Barnflickan? Sommarmord? Dagboken?

Man kan förstås bygga vidare på de här titlarna och med hjälp av det traditionella sättet få fram en del bra titlar: Sanningen om Jelena. Den ryska barnflickan. Här kan man faktiskt ha jätteroligt... Man kan i princip hitta på vad som helst. Den sena resenären (som är ord ur en dikt som figurerar i boken)... Den ensamma flickan... Den ryska duvan... Flickan på fotot...

Det humoristiska... Vad kan man tänka sig där? Mord, män och mjuka humlor? Äsch, jag har ingen aning... Den titeln funkar kanske för Motsats-sättet också.

Fasen, vad svårt. Några förslag? Utan att ni har en aning om vad boken handlar om? Nej, det kanske är svårt. Nå, lite kort kan jag väl säga att boken handlar om en ung, lite näsvis dam, Charlie, som påtar sig att vakta ett hus på kusten över sommaren. Huset har tillhört en gammal detektiv, och när hon snokar omkring i hans gamla gömmor hittar hon ett gammalt foto taget på bårhuset. Flickan på fotot visar sig snart vara en ryska som jobbade som barnflicka hos stadens store man, och vars kropp en dag flöt upp på en strand utanför staden. Charlie blir självklart nyfiken och bestämmer sig för att ta reda på mer. Via olika, mer eller mindre lagliga sätt, rullar hon upp Jelenas gruvliga hemligheter, vilket får folk i den lilla byn att vakna upp och protestera. Och i bakgrunden lurar mördaren, som känner sig alltmer hotad och desperat för varje ny sanning som kommer upp till ytan...

Nåt sånt.
Hursomhelst så har jag en bok. Men ingen titel. Vad f-n ska den heta??