Jäpp... Så var julen över. Lite vemodigt är det ju. Trots att man nu är vuxen och således borde vara enbart lättad över att man slipper stressen och överdådet, så känns det ändå lite sorgligt när väntan plötsligt är över och allting återgår till det normala. Ingen julkalender. Inga julsånger... Åtminstone känns det inte lika nödvändigt att lyssna på dem längre... Luften andas liksom inte spänning längre. Fast äsch, det hör ju också till. Life goes on. För det gör det verkligen. Just nu finns det väl inte överdrivet mycket tid över till skrivande i just det här livet -- det blir en halvtimme/timme varje morgon, och kanske lite på kvällen -- men det ska det inte finnas heller, när man har familjen hemma. Vi håller på för fullt med att renovera dotterns rum, vilket är behövligt. Efter nyår blir det fullt ös igen. Garanterat.
Jag har tagit det lite lugnt med agentjakten också. Man kan säga att jag avvaktar lite grann. Inte för länge: jag tänker hålla mig någorlunda till tidsplanen -- men jag vill se lite hur andra händelser utvecklar sig först. Nästa vecka ska jag dock skicka min fantastiska, välformulerade, guaranteed-to-knock-your-socks-off query till en lycklig agent (*ahem* Nej, det är sant: blygsamhet är jäkligt överskattat, faktiskt)(precis som ironi är underskattat).
Ja, det var en liten rapport det här. Men nu är det dags för frukost! Och eftersom jag köpte KOKKAFFE istället för bryggkaffe och var tvungen att köpa en sån där... vad det nu är de heter, de där med lock som man pressar ner och silar kaffet genom... för 69:90 på Göfab, men ändå inte får rätt styrka på sk*ten (jag vill ha starkt kaffe. Om jag hade haft en egen kaffesort, skulle den ha hetat "Som olja". Den här vad det nu är de heter de där med lock på som man pressar ner och silar kaffet genom skapar ett kaffe som är ljusbrunt och ser ut och luktar som te. Men jag är storsint nog att inse att det kanske är jag som inte har rätta snitsen) kommer det bli en intressant sådan, också. Ta skydd i bunkrarna, mannar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar