Noggrannhet

Jag har faktiskt ingenting att skriva om här på bloggen. Ingenting alls. Allting är liksom... som vanligt. Vardagen borde vara igång, och är det väl till viss del, men barnen är hemma, och det är jullovsmorgon på TV.... Ja, idag är det förstås lördag, så till och med mannen är hemma. Han pysslar och stökar i dotterns rum. Måhända blir det klart idag: rosa prinsessväggar, heltäckningsmatta... Jag har inga gardiner att sätta upp ännu, men det kan förstås vänta (och känner jag mig själv rätt, kommer det att få vänta ganska länge också)... Pojken har gjort nåt med tån, så han vill inte gå ut, vilket i den här snålblåsten som råder är ganska skönt, det måste jag ju erkänna. Så nu sitter jag här vid min dator, och har det ganska behagligt. Jag har Legacy som vilande dokument -- bara att klicka på, så fyller det min skärm på det där trevliga sättet. Jag är nu nere på 192 985 ord. Cirka 3000 ord har jag alltså bantat berättelsen med nu, och det bara på femtio sidor. Det ser med andra ord ganska bra ut, åtminstone om man räknar med det mer konkreta målet jag har, att få ner boken med tiotusen.

Jag börjar bli nöjd med texten nu. Det börjar bli lite jämnare kvalitet -- den här redigeringsomgången är jag också säkrare på hur jag vill ha det, och hur det ska låta för att det ska kännas bra. Nu känner jag alla karaktärer så bra, att det inte är några större problem att korrigera texten så att det passar deras personligheter. Det finns fortfarande en del scener, där jag inte riktigt haft koll på den saken, vilket jag försöker rätta till nu.

I arbetet med att ta bort allt som är överflödigt, ingår att ta bort de där "osäkerhetsöverbryggningarna" som ligger som inledningar lite här och var. Ni vet, de där kortare styckena man liksom lägger till, för att man inte riktigt vågar kasta sig ut direkt i scenen. Man kallpratar, använder 100 eller 150 ord på absolut ingenting, bara för att man tror att läsaren behöver det där innan man kommer till skott. Det är givetvis fel, och att man inkluderar dessa små stycken är en fråga om ovana och osäkerhet. Det blir bättre och bättre ju mer man tränar, vilket ju är en tröst.

En annan sak jag försöker tänka på just medan jag nu redigerar, är att kolla över grammatik och textflöde. Jag försöker ordna texten så att den hela tiden är så dynamisk som möjligt. Engelskan är ett lite lurigt språk på det viset: de använder sig av gerundium (eller presens particip, till vilken formen är förvillande lik. En tumregel är dock att gerundium inte används tillsammans ett hjälpverb). Det är helt okay att använda den här formen lite här och där, men det ska inte överdrivas, eftersom det lätt gör texten lite platt och död. En annan sak är att börja meningar med adverb (eller adverbial). Det kan vara effektfullt i små doser, men anses var ett tecken på lathet om det förekommer ofta -- med andra ord kollar jag över alla dessa små ord, så att de hamnar rätt. Det är småplock, men viktigt småplock. The devil is in the details, som ni vet vid det här laget!

Och se där... Nu har jag faktiskt lyckats få till ett blogginlägg i alla fall! Who'da thunk??