Sådär ja... Det känns bättre. Jag tror det är bättre. Nu har jag gjort en rejäl rensning i dokumentet, och kanske, möjligtvis fått bättre struktur på storyn. Det här, tror jag, är så jag ville ha från början. Det enda som gör mig tveksam är att det var en så självklar förändring, att jag undrar varför jag inte gjort det tidigare. Jag var tvungen att döda en älskling, vilket jag frustar lite över -- men så får det bli. Nu är scenerna inte så utspridda. På det här sättet blir jag ett enda perspektiv trogen genom hela nyckelscenen. Tidigare flackade det mellan två olika, och tro mig -- jag har varit medveten om den här bristen. Det var något jag var medveten om, men valde att inte göra något åt: istället koncentrerade jag mig på att göra det bästa av situationen. Men jag var aldrig riktigt nöjd. Nu... Är jag nöjd!
Att jag kunde göra så här, är ett resultat av allt jag ändrade häromdagen. Det är en trevlig överraskning: jag anade aldrig att det skulle bli en trevlig dominoeffekt av mitt handlande. Nu är frågan... ska jag fortsätta på det här viset? Klippa ner och rensa upp? Det blir inte så mycket mer av den varan, för sedan rätar allting upp sig och det blir ordning på torpet igen... Men lite till, det blir det. Tilläggas bör, att ordräknaren har redan dippat till lite drygt 184 000 ord och jag har slaktat mer än 2000 ord på bara några sidor, så det känns lite oroligt i maggropen, det gör det ju... För tänk om jag är alldeles för brutal? Men å andra sidan, så kan det inte bli fel. Blir det fel, är det bara att återställa: jag har ju originalet kvar.
Nej, det kan inte bli fel. Jag följer min instinkt, och min instinkt säger mig att köra på. Det är lite, lite häftigt också, ju. En känsla av komplett frihet, på något sätt. Kontroll. Jag lovar (ni som nu tvivlar på om jag är vid mina sinnens fulla bruk): I'm the master of my novel -- inte tvärtom! HA HA, HA!! JAG ÄR HÄRSKAREN!! (det kan förstås hända att jag snart måste gå i terapi för allvarlig megalomani efter det här, men det är en annan sak)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar