Setback, men vad gör det?

Flyger in på en liten snabbrapport mellan allt som ska göras! En liten uppdatering, kan man också kalla det.

Jag fick min allra första refusering häromdagen (min enda än så länge, eftersom jag bara skickat till en agent). Jo, jo, snabbt marscherat. Ett snabbt standardmejl, inget märkvärdigt. Back to the drawingboard, med andra ord. Och javisst: efter att ha spenderat en hel del tid EFTER att jag skickat min query, förstår jag nu att det här är trixigare än det verkar. Det är allt bäst att inte vara naiv när man går in här (en egenskap jag tyvärr lider av, trots att jag gärna vill tro att jag är lagom cynisk och blasé, och dessutom väl insatt i allt). Man ska inte tro att man kan vara svensk när man ger sig ut på den här marknaden -- med andra ord: man kan inte skriva en trevlig, relativt lång och förklarande beskrivning av sin bok. De vill inte ha sånt. De vill ha så få ord som möjligt, supersnyggt förpackat. På mindre än 300 ord ska du servera en snygg idé på ett så aptitligt sätt att de inte kan motstå. Agenter har nämligen två minuter mellan en kafferast och ett möte, att plöja igenom en sisådär 50 queries. Är de för långa: släng. Grabbar det inte tag med första meningen: släng. Det går, verkar det som, på rutin; löpande band. Och det kryllar av amerikaner därute, som har säljandet i blodet, och som är vana vid argumentationsteknik och att få fram kärnan i sina budskap på två sekunder blankt. Det är ju faktiskt så. Svenskar är, tror jag, inte riktigt lika slipade. Och min första query blev, tror jag, så här när jag tvingas se på det med öppna ögon, lite för sval och lite för *gääääsp*. Jag erkänner det. Verkligen. Så nu har jag filat på en helt annan approach, som ska slå undan benen på varenda liten agent därute. Med lite hjälp av infödda amerikaner blev det riktigt bra, också. Jag frågade nämligen mina kompisar om de ville hjälpa till, och det fick jag. Kathy visade sig vara en riktig drama-drottning, så nu har jag en text som låter lite mer som baksidan på en amerikansk bok och lite mindre som en normal, svensk CV. Coolt! Samtidigt går jag igenom boken igen, och bantar texten så gott jag kan. Det mår den bara bra av. Jag tar bort allt som är överflödigt, och är riktigt, riktigt hård. Funderar på hur jag lagt orden, och hur nära jag är POV i varenda liten mening. Allting ska ses över, så att ingenting är kvar, som inte strängt taget MÅSTE vara där. Det är lika bra att vara nitisk, så betalar det sig sedan. Jag kanske inte kan ta bort mer än ett par tiotusen ord på det här sättet, men allt som försvinner är bra.

Jag unnade mig i dagarna också (trots akut brist på pengar) en prenumeration på Writer's Market. Nu har jag ett kraftfullt verktyg för att hålla reda på marknaden, alla agenter, förläggare och branschfolk (även i andra länder, samt sorterade efter vad de söker), en massa insidertips och uppmuntrande artiklar, och bra foldrar att lagra arbeten i. Första månaden är gratis, så jag slipper punga ut med den utgiften den här månaden, i alla fall. Som ni ser är det fortfarande full fart framåt. Huvudet rest, blicken i fjärran... Och nåde den som stör mig ;-)

Nåja. En annan sak som jag gjort under dessa dagar, var ett slå till på ett impulsköp på Tradera. Jag införskaffade en så kallad slider:

Jodå, trollsländan igen. Vår "vänsymbol". Jag hade tänkt ge den här till Janice. Den är otroligt vacker och jag är JÄTTENÖJD. Problemet är bara att jag inte har en ANING om vad man ska göra med den. Vad ÄR en slider??? Vad har man den till? Den har fyra hål på baksidan, så på nåt vis ska man väl dra kedjan/snöret/vad-det-nu-kan-vara igenom där... Men vad kan man använda? Och hur? Organza och pärlor? Snnnnören... Nej, inte snören... Äsch. Jag är så dålig på det här med att göra smycken. Nån som har nåt tips? Angelica? Nån?

Nej... Nu ska jag ta ungarna på en promenad... Sedan ska vi göra julgodis, tänkte jag. Jag har ungefär hundra kilo ljus blockchoklad i skåpet att göra slut på. Det var inte alls meningen att det skulle bli så: jag ville faktiskt bara ha ETT paket till min dajm, men expediten råkade öppna det när jag skulle betala -- så han hämtade en ny, och slängde in den andra på köpet. Man kunde kanske göra ischoklad? Jag tänkte göra smällkarameller till ungarna, som de kan plundra på julafton eller sådär. Problemet är bara att vi har lite ont om tomma toalettrullar, och av någon anledning var ungarna inte helt pigga på att göra slut på flera rullar toapapper under en förmiddag... Nåja -- jag kommer nog på något.

Om vi inte ses dessförinnan, så önskar jag er en jättegod jul. Vi 'hörs' nog i mellandagarna. Det är ju dags att sammanfatta året då. Gå igenom allt som hänt (så mycket som jag kommer ihåg), minnas tillbaka lite. Och blicka framåt. Tills dess, ha det bra och...

KRAM på er allihop!!