Idag har jag lite ont i halsen *suck*. Jag har verkligen inte tid att vara sjuk. Eller... nu ljög jag... Jag har massor av tid att vara sjuk. Men jag vill inte. Det tar en massa energi och jag blir bara fruktansvärt arg på allting.
Redigerar, gör jag ändå, förstås. Sakta går det, framåt, framåt. Igår tappade jag dock sugen runt... när var det... nio-tiden på kvällen, när jag satte mig och upptäckte att jag hamnat i ännu en scen som var tvungen att skrivas om för att bli bra. Nu har jag hamnat i sektioner där jag ändrat och skrivit om till guds förbannelse, och mycket av det är förstautkast. Sådana är aldrig bra, förstås, och därav följer att de måste putsas på. Men igår kände jag att "Fan, är det aldrig bra från början?" Nu vet jag att jag kände så här för att jag började bli sjuk -- annars brukar jag inte direkt tappa modet så lätt. Jag vet ju att det bara är att bita ihop och ta tag i det. Det finns inget annat sätt. Genvägar straffar sig, och jag skulle verkligen inte trivas med att veta att jag slarvat. Jag har ett mål, jag vet vart jag ska och vad jag måste göra för att nå dit. Då finns det ingen plats för en massa gny och gnäll.
Jag måste erkänna att det blir lättare när man får respons från testgruppen. De är nämligen positiva, och kommer med bra synpunkter om saker som kan förbättras. Det var en överbryggning i början på en sisådär fem år som inte var helt snygg... Eller rättare sagt: det var ingen överbryggning, annat än en kursiv angivelse i år alldeles under kapitlet. Sedan är det givetvis verb som böjts fel, och så punkter och kommatecken som sitter fel (min absoluta akilleshäl) och lite sånt. Men inga anmärkningar ännu på storyn i sig själv. Känns jättebra, faktiskt, men vi får se hur det utvecklar sig när de kommer vidare. Man är inte i mål, förrän de läst sista sidan -- och det har de förstås inte än.
Idag tänkte jag ta mer eller mindre ledigt från skrivandet. Vi behöver helghandla, huset ska städas, jag har lovat ungarna att göra laxgratäng, och fredagkvällar är aldrig bra att skriva på -- då vill man mysa framför TVn, med en god whisky kanske. Och det kanske är bra att ta en dags paus från skrivandet nångång i halvåret sådär? I och för sig hade jag hela tre dagars paus förra helgen... Nå ja, vi får se.
2 kommentarer:
Intressant att följa ditt redigeringsarbete, "efter-jobbet" som det heter. Jättemycket arbete ju! Vilket privilegium att ha en testgrupp, så roligt! :D
Känner igen det där med "ledigt, vad är det?"... Just nu känns det som om jag inte ens vill ta EN dag ledigt... men jag borde, för jag känner ju hur trött jag är... Jag ska i alla fall ha min fredagstevekväll snart. Sen är det ju så att det är SVÅRT att hålla sig ifrån skrivandet när det går bra. Man måste ju utnyttja tillfällena, liksom.
Hur du än gör, ha en jättebra helg! :D
Ja, det är ganska kämpigt. För mig är det mycket mer funderande och tänkande och pusslande och omstrukturerande nu, än vad det var vid skrivandet av förstautkastet. Det går inte ens att jämföra. Men det är (för det mesta) så givande att det är värt allting. Precis som du säger: när det går bra, då vill man ju inte avstå skrivandet (förresten misstänker jag att just det där _kan_ ha med belöningssystemet i hjärnan att göra. När man får allting sådär rätt i texten, eller när man skriver en bra scen, drabbas man av en sån skön känsla, eller hur? Och man bara vill ha mer och mer av den varan. Till slut blir det som en "drog").
Ha en jättebra helg du också!!!
Skicka en kommentar