.... så därför får man väl se till att sysselsätta sig. Och nog finns det att pyssla med, alltid. Efter gårdagens ledighet, har jag nu identifierat det som stört mig i den del av boken jag redigerar nu. Om ni minns ett tidigare inlägg, där problemet var att jag lagt in sexuell spänning, där det inte passade med storyn, så är det här i det närmaste samma problem, ja faktiskt ungefär på samma ställe, så jag antar att det är en slags biprodukt av tidigare misstag. Här gäller det inte sexuell spänning, direkt, men jag har i just den scen som det nu gäller antagligen haft för avsikt att "lätta upp" storyn med lite luftig humor som går via huvudkaraktären Meredith. Och det passar inte henne. En viss humor har hon givetvis, lite torr och underfundig sådär. Men hon är på det hela taget allvarligt lagd, och de problem som här uppstår, en lite brydsam situation, skulle knappast få henne att dra på smilbanden, eller att ta till humor för att känna sig bättre till mods. Det passar helt enkelt inte hennes person, och det märks så väl i texten: allting glider ut, sladdar på vägkanten. Känslan går helt förlorad. Så vad göra? Tja, jag måste helt enkelt inse att det här inte är någon humoristisk historia. Den humor som kan vara kvar, är den som endast uppfattas av läsaren: sådant som drabbar huvudpersonen, utan att huvudpersonerna själv kanske uppskattar eller är medveten om det(komplicerat? Då skulle ni försöka skriva om det...) samt viss humor som serveras av de karaktärer som är lite lättare till sinnes (tyvärr har jag inte så många sådana). Så... Jag måste ta en stund och hitta tillbaka till "mitt ursprung" just i det här stycket. Vad går boken ut på? Vad vill jag säga? Varför skriver jag? Vilka är mina läsare? I den här delen av boken, förmodligen för att det faktiskt börjat lätta lite för stackars Meredith, har jag haft alltför lätt att ta en massa sliskiga genvägar, där jag försöker flörta med genrer där boken faktiskt inte hör hemma, främst då romantik-genren. Vilket är helt åt fanders. Det här är ingen romantisk roman. Även om det visst finns kärlek, är det inte karakteristiskt för boken, och tyngdpunkten ligger heller inte på relationerna mellan huvudkaraktärerna, så som är brukligt för denna genre. Så för att komma bort från det här, måste jag fokusera på vad det är jag vill ha fram, själva kärnan. Jag måste skriva om, modellera så att det blir rätt. Samt ge mig en knäpp på näsan, för att jag gått ifrån det från första början. Fy på mig!!
I övrigt fick jag en halv snilleblixt när jag skulle gå och lägga mig igår och insåg plötsligt hur jag skulle arrangera scenerna just i den här delen av boken för att ordningsföljden ska bli mer logisk. Och sedan måste jag ju bara tala om för hela världen att jag är något fruktansvärt pysslig och kreativ just nu, också. Vad fanken beror det på?? Idag blev jag plötsligt hur sugen som helst på att teckna i blyerts. Det har jag inte gjort på flera år -- men nu började jag längta efter det. Samtidigt sitter jag och tuftar ulljhärtan att hänga i julgranen, och fullkomligt älskar känslan av hur dessa små ullbollar så magiskt formar sig i mina händer och blir till färgglada, mjuka prydnader. Till och med smycken vore roligt att göra just nu -- men jag är fantastiskt dålig på att hitta på mönster och stilar för sånt, så det får jag nog faktiskt hålla mig ifrån. *skakar på huvudet* Jag är nog verkligen inte riktigt klok just nu. Men jag får väl skylla på Panduro-katalogen....
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar